malinhammar

Men vi gjorde framsteg, Malin blev ganska snabbt accepterad och blev en favorit i form av resesällskap bak i bilen. Simon med sitt ovårdade skägg vart godkänd att läsa sagor efter 9 dagar :) men det kom tillslut. Det finns mycket positivt man kan säga om denna karaktärsstarka lilla dam men vi ska fortsätta med Chicago.

Första dagen tog vi oss ut hela gänget för att besöka ett tempel en bit norr upp i stan. Omringat av miljondollarvillor, sjön och universitet så låg det inte bara fint det såg fint ut också. Trots det goda budskapet om en enad religon och godhet så kunde man inte komma ifrån den överhängande sekt kännslan. Speciellt när man blev välkommnad och fick en lektion av samma gubbe 2 gånger inom loppet av ett toabesök trotts att det var ca 8 besökare där...

Det var i alla fall en trevlig tur som vi avslutade med mat på en libanesisk restaurang och lite glass. Kvällen rundades av hemmavid med middag och historier om allt som har hänt det senaste året. 

Nästa dag bestämde vi oss för att ta en sista utflykt utanför stan, eftersom vi fortfarande hade kvar våran hyrbil. Vi satt oss i fiestan och begav oss sydväst längs Chicago river tills vi efter ca 1,5 timme kom fram till en ravin vid floden. Där gjorde vi som många andra amerikaner denna soliga dag och tog en tur längs en vandringsslinga, vi stod på en klipp-platå där de gamla pälsjägarna haft ett fort för att skydda sig mot indianerna och vi hamnade i raviner med vattenfall.

Efter en välbehövlig och svettig promenad med alla smygrökande buskpuffande amerikaner som prassla runt så begav vi oss hemmåt.

Dagen därpå började vi med att åka ut till flygplatsen för att lämna bilen trots att Malin var nervös att vi tankat i för lite och fötmodligen att Simon glömt stänga tanklocket så gick det bra och vi satt oss på en tunnelbana ner mot stan. På stan tog vi en takeout lunch som vi käkade i parken i skuggan av den så kallade "bönan", silver dome i Millenium park. Sedan tog vi en lång promenad längs vattnet. Efter några timmar i solen så kom våran naturliga instinkt så som djuren på savannen, att söka efter ett vattenhål. Detta fann vi en bit norr ut i stan, i form av ett mikrobryggeri där vi testade ölsorter hej vilt tills David, Marta och Alba dök upp. Deras favorit pizzahak fans bara ett stenkast ifrån... inte helt slumpartat... där vi tog en middag och åt oss proppmätta.

På onsdagen var det dags, storshopping! Med Marta bakom ratten styrde vi stabilt fram medans Alba stod för underhållning i baksätet med lite högläsning. På outlet området tömde vi sedan spargrisarna för att gå loss bland presenter och olika produkter för eget bruk. Väl hemma blev det lite slappande framför tvn, vi åkte och handla mat och sedan blev det en tidig kväll.

På fredagen visade sig det att vi skulle vara barnvakter då David och Marta skulle på Beyoncé konsert så på dagen passade vi på att åka in till stan för att äta på Malins efterlängtade Cheesecake factory. Vi började promenera lägs floden, tog lite selfies framför Trump-tower för att sedan sätta oss och äta den mest friterade menyn i hela vårat liv vilket vi såklart svalde ner med en bit choklad och kola överpackad cheesecake tårtbit. Vi stutsade hemmåt och började vårat barnvaktspass. Vi var så tunga så vi kunde inte röra oss ur soffan, så det fick bli ett "orange is the new black" maraton den kvällen på tv.        

Lördagen så åkte våra värdar iväg till Toronto så vi festade till det med en utekväll tänkte vi. Vi bokade bord till Weber grill resturangen, en resturang där allt grillas på webergrillar. Såklart för att hålla oss vakna så tog vi en redig sovmorgon fölt av en hemmabrunch. Vi rörde oss ner på stan för att göra ett försök i att åka upp i Willis-tower, dock var det 2,5 timmas kö så vi hoppade över det. Vi gick och tog en kaffe downtown och rörde oss senare till restaurangen som bjöd på rediga biffar. Med mat i magen skulle vi ta kvällen med storm. Vi hade som tur var inte behovet att gå så långt då det vi sökte låg bara ett kvarter bort. En inröken gammal sleten bluesbar med liveband. Till en början såg det inte mycket ut för världen men när den gamla gubben som såg ut att plockat bomull hela sitt liv med sin elgitarr i handen började riva loss, kompad av ett gäbg trummor, en stel gubbe på bas och en äldre man i yngre kläder med sin lilla läderportfolio fylld av munspel, så förvandlades den annars rätt stela baren till ett vibrerande litet hak fylld med vaggande afroamerikanska kvinnor som ropar "Amen". Den amerikanska södernkänslan gick nästan att ta på vilket bjöd på en upplevelse som förmodligen är omöjlig att hitta i Sverige.    

På Söndagen tog vi en sovmorgon...skräll... som vi följde upp med lite soffhäng. Simon hade googlat upp stans bästa korvhak som bara låg en 20 minuters promenad norr ut i de Tyska kvarteren. De hade en beergarden på taket där man kunde dricka öl, äta korv och kolla på stadens skyline. Väl där visade det sig att vi var så törstiga så det blev vatten, det som en gång var en fin utsikt över staden hade täckts av ett nybyggt kontorshus på andra sidan gatan, vilket resulterade i att det vara blev korv, men det var inte fy skam! Vi rörde oss sen ner mot stan, det blev en redig promenad som vi avslutade på ett italienskt charkeri med salami, ost och vin, vi lyckades även klämma i oss en gelato. Väl förberedda så bokade vi in oss på en båttur längs stadens floder. Turen skulle förklara stadens arkitektur och uppbyggnad. Det var en väldigt intressant tur vi våda tyckte var bra, samt väldigt fin då vi åkte efter solen gått ner och staden får ett helt annat lyft när alla ljusen kommer på. Dock var Malin surare än en citron över att man var tvungen att bli fotograferad innan man gick på båten, bilden blev nog inte så bra då Simon började gapflabba i kortögonblicket vilket fick oss båda att se ut som ostkrokar. Vi köpte inte bilden efter ifall ni måste veta...

På måndagen så tog vi en promenad längs sjön vid den norra delen av stan. Vi stannade längs vattnet och kollade på alla lyckliga hundar som lekte och simmade med bollar, Malin fick också leka med en 4-månaders golden retriever valp. Vi hade ett mål dock. Simon hade tyckt att det började bli lite glest mellan hamburger intagen så vi satt bäring mot en av Chicagos topp 10 hamburgerhak. Då det var matchdag kryllade det av basebollfans överallt i området kring Wrigley field men vi fick som tur var plats ändå. En helt klart god burgare gjort på ett mikrobryggeri som ägs och bryggs av tjejer. De hade väldigt god öl också! Sedan begav oss hemåt för att ta emot våra värdar med öppna armar då de kom hem ifrån toronto. Vi försökte även oss på att tillaga krabkakor maryland stil till kvällssnacks.

Senare på kvällen så körde vi ut ifrån staden till en liten ort vid namn Madison, ca 2 timmar bort. Där hade vi bokat biljetter till en svensk artist vid namn "Tallest man om earth". I en härlig nostalgisk byteater så bjöd han på en väldigt bra konsert som vi alla njöt av. En perfekt avslutning på resan, mitt på den Amerikanska vischan.