Bilisterna
Jag vet inte om det var äventyrslysten eller idioten som "inte kunde släppa sin gnisslande fläkt som snuttefilt" i sängen under, som gjorde att vi stod upp vid 7-tiden för att äta frukost. Hur som helst så var vi extremt taggade på att köra bil, så strax efter 8 stod vi utcheckade och redo för att ta oss till flygplatsen för att hämta ut våran hyrbil som vi bokat till 12.00... Väl på plats vid uthyrningsdisken ca en halvtimme senare så går Simon fram till disken och plockar fram körkort och kreditkort medans malin står fortfarande och funderar hur man ska ta sig förbi banden som leder fram till disken... väl framme båda två får vi nycklarna till vår lilla pärla som ska ackompaniera oss för två veckor på resan, en Ford Fiesta modell "minst på parkeringen". Vi slänger in packningen, Simon sätter sig i förarsätet och Malin blir kartläsare. Vi säger till varandra att om vi gör något fel som stopskylt eller missar enkelriktat skylten så tar vi det bara lungt och löser det, vilket känns ganska klokt. Vi satt i nycklarna, åkte ut från parkeringshuset, betalade vägtullen och kände frihetens vingar, vi var på väg!
Vilket 20 minuter senare visade sig vara åt fel håll... vi åkte söder ut istället för norr...
"Lätt" fixat så var vi äntligen påväg åt rätt håll. Destination nordöstra kustlandskapet, mer specifikt Rockport, Cape Ann. En liten fiskeby där man slänger upp några dollar på disken för att slafsa i sig dagsfärsk hummer i solen och titta på en endlös horizont som sträcker sig ut över atlanten. Det blev dock inte bara hummer... gratinerade ostron, musselsoppa och inte minst varsinn kulglass i solstolen.
Även fast vi kunde stanna i en evighet så bar resan vidare norr ut längs kusten där en McDonalds cheeseburgare är mer sällsynt än en hummermacka. Vi hamnade, helt oförberedda, i en "strandstad" där tiden stått still i 30 år... Kiss flipperspelet var fortfarande den trendigaste maskinen i arkadhallen och den vita färgen på husen hade lika lite färg på sig som pizza & fries haket hade fungerande neonrör i sin skyllt.
Med skräckblandad förtjusning så rörde vi oss vidare... Malin var promt sugen på att se en fyr. Hon blev nästan irriterad på hur lite fyrar det var (inte jag som har bidragit alls till att hon tycker om fyrar faktiskt!) att hon höll på att svära... men till vår allas lycka och säkerhet för den delen också, så dök det upp en av de finaste fyrarna vi någonsin har sett!
Trötta och hungriga kom vi sedan fram till en liten "semesterort" där vi tagit på ett beachhouse hostel, lång historia kort fick vi först ett rum av "den nya tjejen på jobbet", det var ett rum på parkeringen, utan värme och med en 90 säng i ett hörn... Då gick Malin in till receptionen igen, då var ägaren där och vårat 90 säng kakelgolv på parkeringen förvandlades till ett rum med havsutsikt, värme, golvmattor, balkong och två 160 sängar... Hon kan allt trolla den där världens bästa Malin!
Nya äventyr imorgon! Godnatt
Kommentarer
Postat av: Monica
Härligt att följa er resa, blir lite lätt avis. Idag har vi haft kallt och blåsigt, brrr. Puss
Trackback
