malinhammar

Om våra föräldrar visste vad vi gjorde idag i förväg hade vi haft ett antal argsinta meddelande och sms där det hade stått att vi absolut INTE skulle ge oss ut på sådana dumheter! Men som de trotsiga "medelåldingar" vi är så la vi det fiktiva dövörat till och höll våra munnar stängda om dagens strapatser tills nu...Förutom att Malin räddade en hamster ifrån att bli mosad av ex antal mopeder och blev en superhjälte i barnen som ägde dens ögon så har vi idag dragit på oss tuberna, fenorna och cyklopet för att bege oss ner på djupet och utforska gamla vrak ifrån andra världskriget! Vi har simmat runt bland gamla rostiga maskinrum och hytter, klämt oss igenom gamla torpedhål och lastrumsluckor, utforskandes med ögonen öppna och ficklamporna tända, nerverna på helspänn då man aldrig kan veta vad man stöter på där nere i mörkret...

Det blev en heldag med 3 olika vrakdyk, alla var japanska krigsfartyg ifrån andra världskriget, sänkta av amerikanska helldiver bombplan. Med ett härligt gäng ifrån Corto divers som även bjöd på öl efter dagens slut kunde det inte blivit en härligare upplevelse. Dagens bästa var när vi hade briefing inför sista dyket vilket även var det minsta vraket på bara 60m, Malin skulle då säga att vi skulle dyks ner till en toyboat, men vad som kom ur hennes mun blev, "So we put on our stuff and dive down to the Toyboy"... Vad vi mötte nere på djupet låter vi hålla osagt och sparar till en regnig dag väl hemma i Sverige, men den här dagen har tro det eller ej "bara" varit en fullspäckad dag med upplevelser och glädje av dem alla sen det senaste inlägget skrevs.

Våran kryssning började som ett gäng glada turister som letade sol och bad vilket slutade i ett gäng som ledsamt skiljdes åt och blev vänner för livet. Bara lyckan i Malins ögon lyste fram när vi fick reda på att våra dagar ombord på båten Krisolo ackompanjerades av "Chai chai", en 5 månaders gammal lekfull jack russel som kaptenen Arthuro försökte träna till skeppshund men som mer hade ambitionen att busa med Malin och alla som känner Malin så tackar hon ju givetviiiiis nej till att leka med valpen ;). Med hjälp av våran expeditionsledare Tox, så hittade vi efter en dag full med aktiviteter fram till vårt första basecamp. Det här stället går inte ens att beskriva hur vackert det är, omringat av vassa bergväggar simmar/kajakar man in genom kristallklart vatten in mellan två klippformationer, väl inne i lagunen möts man av en kritvit strand helt avskalad ifrån verkligheten med 6 hyddor, ett långbord och en rad av facklor. Kvällen spenderades med att våran mirakelkock Juan (21 år gammal och magiskt duktig på att laga mat) grillade en Trevally och fixade såser, grönsaker och givetvis Philippino-Power (ris) till del. Till faklornas sken vilken gav känslan av en robinsonomröstning och fritt flödande drinkar på Rom och ananas så avnjöt vi middagen för att sedan sätta oss på stranden med vår kylbox kall öl, berättandes historier framför brasan och titta på stjärnorna ovanför våra huvuden, isolerade på en strand, på en ö, med bara öppet hav utanför. Det var dag 1...

Dag två började med färsk frukt på stranden. Mango, bananer, ananas och papaya kombinerat med bananhjärta (man friterat rivna blommor ifrån bananträden) och ägg blev våran frukost innan vi simmade tillbaka ut till båten för att åka vidare. Vårt första stop för dagen blev en annan lagun, omringad av 100m höga klippor ligger en liten sandplätt i vattnet, den är i sig omringad av koraller och mängder fiskar vilket vi snorklade runt. Malin satt sig i en kanot med Chai Chai och tog en paddeltur istället :) efter vi spenderat några härliga timmar där rörde vi oss vidare till en by som vi strosade runt i och hälsade på lokalbefolkningen. Här tror de fortfarande att om man blir fotograferad så fångas ens själ i detta liv, så blev inget fotograferande här. Vi smet sedan vidare med båten till kvällens sovplats. Det var en ö med en fiskeby, vi fick bo på udden, en helt sandklädd udde med endast palmer och trähyddor, 50m ut i vattnet låg resterna av ett gammalt vrak på 2m djup som vi besökte och såg allt ifrån kuhl's stingray till squids (avlånga bläckfiskar). På kvällen introducerades deltagarna på expeditionen av svenska ölspel och efter två omgångar kunde knappt hälften stå, då kunde man tro att kvällen började närma sitt slut, men nej då, Tox, vår eminenta reseledare, löpte längs stranden in i fiskebyn och lyckades ragga upp en generator och en kareokemaskin... Ronan Keithing i all ära men viss musik kan inte ens starksprit bedöva...

Dag 3... Lite slitna men relativt utvilade trots att man fick gå och lägga sig till en 16öls version av "I believe I can fly" så tog vi äventyret vidare. Vårat första mål för dagen var att komma till den enda ön inom flera mils radie som hade en ismaskin. Pga gårdagens frekventa kylboxöppnande hade vi bara en kylig simmande vattenmassa kvar i boxen. Väl framme får vi de fasansfulla nyheterna att ismaskinen varit trasig och de har precis reparerat den så vi måste vänta 16 timmar innan isen är klar. Vi åker till en ö med en lång strand för att göra lite strandhäng, Malin springer fram och tillbaka på stranden lekandes med Chai Chai medan Simon gav sig ut med Sim, Desmond och Yao ut i vattnet för att snorkla, det här visade sig vara en av de bästa snorklingplatserna Simon hade varit med om och såg bla en stor barracuda till en grön sköldpadda simmandes bland korallerna och alla tusentals småfiskar i stim, sen lämnade inte Simon vattnet tills kaptenen tutade att det var dags för att åka till våran tredje basecamp. På andra sidan sundet skulle vi bo, längs en lång strand. När vi snorklade in så såg vi bla en liten scorpionfisk och en liten pipefish (Malin säger sjöorm). Kvällen spenderades med den sedvanliga underbara måltiden av Juan, de goda drinkarna av Aniel (som idag inte blev så många av goda anledningar) efter vi suttit på stranden och tittat på solnedgången satt Simon, Malin och Aiden ifrån York och delade skrönor tills ljusen slocknade och vi kröp in under våra myggnät för att sova.

Dag 4. Vi gav oss iväg ganska snabbt efter frukost för att inhandla massor av is, den här dagen skulle vi göra en passage med öppet hav på båda sidorna i några timmar, så vi förberedde oss med öl och satt oss på madrasser på taket ovanför styrhytten (monkeyisland). Efter några blöta timmar av havsstänk och öl så kom vi fram till en fiskeby, där la vi till och kilade in i en hydda på stranden för att köpa färsk fisk, det blev snapper, sweetlips, squids, cuttlefish och annat ifrån dagens fångst. Vi rörde oss vidare till vår sista basecamp som var en sandig udde vackert belägen i ett sund med öppet hav på båda sidorna, här njöt vi av kockens nyligen pressade kokosnötsmjölk ifrån träden ovanför oss tillsammans med grillar och kokt fisk i en härlig gryta till solnedgången.

Givetvis med huvudingrediensen Rom/ananas i glasen. Efter middagen var avklarad och sängarna bäddade av Jurex (som var livrädd för den vita damen och kunde absolut inte sova på fast mark) och maskinisten Mike i vårat långhus på stranden där alla bodde den här kvällen, så packades det upp. Vi han bara avverka några enkla klapplekar, "Who What Hah" och "7up-filippino" innan den stod där på bordet, ett uppriggat system med 18tums skärm, två bastanta högtalare och en bas som inte lämna något åt slumpen. Kareokekvällen kunde börja! Danserna och låtarna låter jag denna gång vara osagd, kan bara hoppas att Malin uppskattade mina Marvin Gaye låtar dedikerade till henne... Kvällen kareoke slutade när bränslet till generatorn tog slut, vilket enligt "island-time" var mellan läggdags och frukost. (Island-time, no-time) vi han dock sitta uppe en bra stund till och prata på om allt möjligt under stjärnorna och facklornas ljus, innan det blev läggdags.

Dag 5. Ibland är man inte jättesugen på att vakna, trots att paradiset är utanför palmbladsdörren bara en meter ifrån en. Men efter lite dragandes i sängen och ett försök att få i sig en mango så besluta jag mig för att friska upp sinnena med ett dopp, då det var lite strömt så gick jag en bit upp på stranden med snorkel och cyklop i handen för att hasa mig ner i det friska klarblåa vattnet, väl i fick strömmen ta tag i mig och jag låg och flöt som en bakfull säck potatis längs med korallrevet som bjöd på en utsikt av en mängd olika fiskar som undrade vad det var som kom och flöt. Även en barracuda kände sig modig och simmade fram en halvmeter ifrån. När jag väl hade piggnat till och även passerat båten med 50m så simma jag in till stranden för att gå tillbaka. Där var Malin i full gång och lekte med Chai Chai. Våran sista frukost ned gänget blev varsin färsk kokosnöt proppad med bitar av melon, mango, ananas och banan. Kocken hade även gjort gröt för att lyxa till det. Vi gjorde en passage den här dagen och väl framme vid naturreservatet Coron Island så styrde kaptenen in bakom en liten ö, omringad av små obefolkade stränder och klippor. Väl på andra sidan stannade vi, här var det inte en våg på ytan och vattnet var som alltid kristallklart. Rakt under oss låg skelettet av en gammal krigsbåt som sjunkit för länge sen. Eftersom vattnet var så klart kunde vi sitta på båtens bjälkar, dinglandes med fötterna ovanför vattnet med varsin kall öl i handen och titta på de tusentals fiskar som omringade vraket. Vi snorklade givetvis en hel del där och avnjöt den sista lunchen ihop på båten. Efter vi njutit i några timmar där så var det slutligen dags för oss att anlända i Coron town. Vi bestämde oss alla eftersom vissa redan skulle flyga hem dagen därpå, att ha en middag på kvällen allihop. Efter 5 dagar med färsk fisk till lunch och middag så var det inte överraskande att nästan alla valde pizza till den. Efter lite kontaktinformationsbyten och kramar skiljdes vi åt med glada minnen att hålla kvar i.

Jag ska poängtera att jag inte har nämt någonting om grottorna, klipphoppen, de hemliga stränderna eller lagunerna vi besökte under resans gång så det finns helt klart mer att berätta men bäst av allt var att uppleva allt detta med ett härligt gäng :)

Dagen därpå sov Simon halva dagen, om inte liggandes i sängen så sov han gåendes, men det skulle vi råda bot på! Efter lunkat runt staden letandes efter ett bra dykcenter så bestämde vi oss för att fylla magarna. Vi hamnade på ett ställe som gjorde sina egna nudlar (tror stället heter Sinuba sa Balay) och tog varsin mie goreng samt efter lite missförstånd en 1,5l coca-Cola att dela på. Vi kunde nästan rulla ut därifrån, bortsätt endast att vissa detaljer på kroppen agerar bromsklossar. Med fullproppade magar och matsmältningssvetten igång återgick vi till vårt mål, att bestiga Mount Tapyas, 718 trappsteg i solen för att sitta på toppen och titta på solnedgången. Efter gått upp svajandes som ankor och med tunga steg nådde vi äntligen toppen och kunde efter någon timme njuta av solnedgången över busuanga och Coron island. Sen skutta vi ner och sov.

Nästa dag! Malin den lilla lurifaxen, som en soldat hade hon lagt sig i bakhåll och bildat allians med våran värd där vi bor Susan. Utan att Simon anar någonting (vilket han ändå inte gör på morgnar) så bjöd Malin på en överraskningsfrukost på sängen för att fira födelsedagen! Det bjöds på mango, bananpankakor och bryggkaffe. Hon kan hon den där Malin. Dagen firade vi genom att åka på en båttur till laguner och sjöar på Coron Island med båt, och käka lunch på stranden. På kvällen käkade vi på Balay igen, de hade köpt en 43 kilos yellowfin tuna vid lunchtiden av lokala fiskarna så det blev tuna sisig och tuna steak till middag som var givetvis supergott! För att avsluta kvällen så kikade vi förbi Tao kontoret i byn och där mötte vi Tox och Juan för att göra ett litet minifirande med givetvis ett glas Rom/ananas  och så fick Simon en födelsedagspresent ifrån besättningen på båten :) Det blev dock ingen sen kväll för dagen därpå skulle bjuda på ett helt nytt äventyr, och det vet ni vad det var vid det här laget...

Om 6 dagar så kommer verkligheten smygandes tillbaka då vi möter upp bästa Carro och Erik i Tokyo, för två veckor i det galna landet. Det börjar kännas att vi närmar oss slutet på resan, men det kommer bli mer äventyr när vi kommer hem :)